Rätt och fel finns inte

Ibland är jag så otroligt upptagen att jag knappt märker att jag lever. Tankarna dominerar mig och anser att det ska presteras mycket på kort tid. ”Det är bråttom nu..”

Istället skulle jag kunna ställa mig som på bilden och förundras över att jag är en människa, så naken, så liten, så skör och ändå så klok och formidabelt kapabel.

Jag skulle kunna se vår planet och det liv jag och vi andra lever här.

Ändå faller jag in och tillbringar största delen av min tid i mitt kranium som mina tankars slav. Prestera, lilla vän, säger jag till mig själv och hör hur jag utlovar en belöning till mig själv som ska komma ”sedan”.

Och så åker jag med in i tankarnas berg- och dalbana. Jag drabbas av iver att göra saker och märker inte hur jäkt påverkar mig att bli kantig och kanske inte så mysig att vara med som jag brukar vara.

Med det här inlägget vill jag påminna mig själv att vara observant så att jag inte dömer mig själv, och inte heller andra.

Det också är en påminnelse om att jag är mycket skörare än jag själv vill inse, och samtidigt betydligt starkare än jag någonsin vågar tro.

Som min vän Gunnar brukar säga: Det finns inget rätt eller fel.


Fotnot om bilden

Fotot är ett självporträtt taget på Öland sommaren 2009. Det är en del av en serie fotografier som jag ställde ut i Nyköping samma år. Seriens namn var ”Humaniverse – the only space we have. Love it.” Fotografierna visar människor bakifrån medan de betraktar ett landskap.

Comments

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

 

Mer i samma ämne
Day by Day

Follow me on Instagram